Runt -80 var Ted sambo med Annica Boller.

-81 blev Ted tillsammans med Ann Zacharias.
De fick 2 barn tillsammans, Sara & Marc!
Förhållandet varade i ett par år och under
denna tid var de ett av de populäraste paren i svenskt nöjesliv. Dottern Sara bor numera
i Luleå sedan -06 och sonen Marc har numera flyttat från Toronto, Canada till Jerusalem, Israel.

-78 åkte Ted hem igen. Och intresset för Ted och hans musikstil hade dalat. Punken hade nu tagit över.
Först till hösten släpptes plattan ut i Europa, Israel, Japan och Australien. Men önskan om att etablera sig i USA uteblev.
Skivförsäljningen gick bra, men inte som man hoppats.

- 79 tog Ted & Kenneth revanch i och med att de vann uttagningen i svenska schlagerfestivalen med låten "Satellit".

Under -80 talet dalades Teds popularitet och intresset för att hålla denna vid liv från Teds sida avtog.
Ted (som var lite av en sökare ) försökte hitta nya vägar och sökte sig då en period runt -80 till -85 till rörelsen Bhagwan och gurun OSHO aka Bhagwan Shree Rajneesh. Oshorörelsen räknas idag som New age inspirerad och nyreligiös, i vilken man kan nå personlig utveckling.
Ted gillade väldigt mycket att meditera och det var nog detta framförallt som gjorde att Ted drogs till denna rörelse.
Såsmåningom blev Ted en Neo-Sannyasin och bytte också namn till Swami Sangit Upasani. Samtidigt började Ted också gå omkring i röda kläder. Här hemma började Ted anses som lite konstig. Under denna period bodde också Ted mycket i USA vid en ranch i Oregon och skall då under denna period haft mycket liten eller ingen kontakt alls med sina anhöriga och vänner.
Ranchen i Oregon var där rörelsen hade sitt högkvarteret. Det var som en stad med omgivningar på en yta som halva Gotland.
På somrarna var det karnevalstämning med mellan 15000-20000 deltagare. Kl 14.00 varje dag var det stora numret då gurun Bhagwan själv kom förbi med sin Rolls-Royce och vinkade till alla som stod uppradade.

Under -85 förändrades stämningen ganska snabbt på ranchen. Från att varit ett frisinnat meditationscenter till ett kontrollerat Fort. Hellikoptrar med FBI-agenter flög runt och vakter med maskingevär stod poserade utanför föreläsningssalen. Rykten hade spridits att vattnet var förgiftat och att någon dött.
Och samtidigt hade också en rädsla för AIDS börjat göra sig gällande. Bhagwan började predika om försiktighet och skyddat sex.
Det började införas strikta kontroller av medlemmarnas hälsotillstånd. Ted blir då gripen och förd till isolerad karantän pågrund av några utslag. Förmodligen var det nog då som Ted drog på sig sin bacillskräck och kanske också starten för hans sjukdom. Innan dess hade Ted skött sig själv på ranchen och arbetat med små sysslor som behövdes. Dessutom hade Ted vistats mycket på dansmeditationen.
Alla var där frivilligt, men det fanns en mental och osynlig kontroll som gjorde medlemmarna beroende av vägledning.

-87 blir Ted anställd som låtskrivare på Billy Butts studio. Det är mest menat som en personligare gest från Butts sida, som ville hjälpa Ted att göra något meningsfullare och för att liva upp honom lite.
Tommy Körberg ska nu arbeta på sitt nya album med Butt som producent. Butt plockar då fram låten "Blue Virgin Isles" och de kommer överens om att den skulle platsa på Körbergs platta, men den måste då vara på svenska. De kontaktar Kenneth och framför sitt önskemål. Kenneth, som genast ser sin och Teds chans att få möjlighet att gå vidare i sina liv, börjar genast skriva.
Resultatet blir då " Himlen är oskyldigt blå". Texten som sammanfattar deras lyckliga år och också de förlorade åren blev på så sätt mycket personlig och Ted tyckte mycket om den.

-90 flyttar Ted in i föräldrahemmet i Sollentuna.

5 Mars, 1992, gör Ted sitt första scenframträdande på många år i Johan Wahlströms klubbrock-turné med artister så som Plura, Tove Naess, Totta Näslund och Dan Hylander.
De gör fjorton spelningar och det hela avslutas på Berns i Stockholm den 29 Mars. Ted gör en underbar konsert och publiken är entusiastisk.

-93 gör Ted ett unpluggedframträdande i ZTV med sex låtar och en kortare intervju. Marie Stephenson var studiovärdinna.
-94 gör Ted comeback med nytt album " Äntligen på väg" trots sin svåra sjukdom , vilket också blev en av Teds bästa plattor och också hans sista.

Hur som helst så avled Ted den 22 Juni 1997 efter att han hoppat ut framför ett tåg vid Häggviks pendelsstation i Sollentuna. Denna dag är också då Ted inser sin sjukdom och som förmodligen ledde till det slutgiltiga att bli av med sin plågoande.

Begravningen ägde rum på Silverdalskapell i Sollentuna. Solrosen var en av alla de blommar som fanns på begravningen och som avslutning spelades låten "Jag vill ha en egen måne".